jallaracing.com

Faster than a camel

Filmdags med Dala Racing

Kategori: Allmänt, Filmer, Jalla Racing, NSHC

 
Teamchefen Torbjörn är inte en kille som håller igen när säsongen ska avslutas och sponsorer tackas av. Under helgen som var så provade jag på London en liten sväng, min fru skulle firas rejält på bemärkelsedagen. Otroligt trevlig stad med mycket god mat och dessutom var det många som hade den goda smaken att hålla sig med ordentlig bil. Med en förlängd AMG S-klass så fick man helt enkelt finna sig i att vara en i mängden.
 
Jag hade bokat ett riktigt trevligt hotell som heter The Royal Cafe hotel och låg precis vid Piccadilly circus, ett hotell som jag kan rekommendera om ni har vägarna förbi London.
 
Men som sagt, den gode Torbjörn håller ju inte igen när sponsorer ska tackas av och vad jag har förstått nu så rullar det en kampanj globalt. Fångade en semesterbild av Piccadilly när jag var där...
 
Jag lyckades även fånga upp lite lösa rykten om en trailer och efter ett par pappersbuntar så har vi skakat loss visningsrättigheter, vilket gör att vi som vanligt är först på bollen. Håll till godo!!
 
 
Det verkar onekligen som att den visas på fler ställen, men kom ihåg vart ni såg den först...
 
 
 

Riksmästerskapet 2017

Kategori: Allmänt, Dala Racing, Jalla Racing, NSHC

Efter finalen i NSHC så var det dags för Riksmästerskapet i långlopp. Det gick av stapeln på Mantorp den 14/10.

Med det reglemente som vi är vana att åka efter så kände vi direkt att vi inte hade några större förhoppningar utan allt på övre delen i tabellen skulle vara fint. Vår lilla Honda med 2l och utan överladd skulle nog inte må dåligt av lite mer muskler på Mantorps långa raka men nu fick vi åka med vad vi hade och det inkluderade 205 breda däck. 

Dagen började med regn, regn och sedan åter lite regn. Det innebar att Tommy fick gå ut och kvala på en lite halkig bana. Kvalet såg ut som ett längre ”följa John tåg” och efter ett tag så tröttnade Tommy och kom in. Vi tog beslut om att försöka starta lite längre bak i fältet eftersom det verkade hända en del på banan så några fler försök till kvaltider blev det inte. 


Starten gick från P22 och Tommy stod för en stabil insats i regnet, Johan som tog över fick även han smaka på vatten men ingen kände riktigt igen vår härliga lilla bil i vätan. Den var för dagen inställd för torrt väglag och det märkte jag mycket väl när jag tog över ratten efter Johan. Det här var inte den bil som man var van att ratta i vätan men trots det så hade både Johan & Tommy kört upp oss några placeringar. 

En bit in i min stint så slutade det helt plötsligt att regna och banan började så sakta att torka upp. I takt med att banan blev torrare så kröp även varvtiderna nedåt och jag hade galet kul ute på banan. Klockades som bäst för 1,32,5 på mitt sista varv och det var då dags att lämna över bilen till Gunnar. 

I kurvan innan depån så såg jag oroväckande rök komma upp under huven, något som skulle visa sig komma från olja som droppade ned på grenröret. En mutter till ventilkåpan hade bestämt sig för att hoppa av. Vår placering sjönk från P10 till P17, trots att Johan på vanligt manér fixade ihop vår lilla bil så snabbt det bara kunde gå. 

Vi tappade några varv som sedan Gunnar, Tommy och Johan fick jaga ikapp. Det gjorde att vi till slut fick placering 14 av 40 i mål. Ett resultat som spontant inte kändes särskilt kul men efter att ha fått smälta det lite kändes helt ok. Vår lilla Honda kämpade tappert men hade tyvärr aldrig något i toppen att göra. Det blir nya tag till nästa år...

 

Long time no sea

Kategori: Allmänt, Dala Racing, Jalla Racing, NSHC

Ja nu var det ett bra tag sedan man skrev något och ”long time no sea” passar väl bra eftersom det är lite öken...

Nu ska vi råda bot på det och det blir på den här bloggen och i garagen som det händer nu när det är ”Off Season” för de flesta. Till att börja med så får vi väl hoppa tillbaka några månader och gå igenom de rejsrapporter som jag har missat.

Vi börjar med Mantorp den 1/7, som var ett bra rejs och slutade med seger. Tyvärr var jag själv inte med eftersom jag har en kompis som inte hade full koll på rejskalendern och planerade in ett bröllop. Tar med mig lärdomen kring att sprida ”save the date” ännu bättre till nästa år och eventuellt så blir det en gigantisk långloppskalender på bloggen. Hur som helst på Mantorp så vände det lite för oss i Dala Racing och bilen slutade gå sönder. 

Efter det så beger vi oss raskt över till Kinnekulle, en bana som var helt ny för mig. Lite lätt svettig klättrade jag ur bilen trots att vi inte maxat varken oss själva eller bilen under det här rejset. Nu höll vi oss till vår bestämda strategi och när sedan även WOT körde sönder så kunde vi bevaka 1:a platsen in i mål.

 

Det här gjorde att det började se väldigt jämnt ut i tabellen inför det avslutande rejset på Gelleråsen. Dala Racing ledde med några poäng över WOT men det krävdes en seger för att allt skulle gå vägen. Något som vi visste skulle bli väldigt svårt men vi såg vår chans om det kunde bli lite fuktigt på banan, då vi ofta åker fortare än WOT i blött. Som Ateist blev jag helt plötsligt troende och började tillbe regnguden å det grövsta. Tobbe körde regndans hela natten och det var nog det som Fredrik hörde när han tyckte att det ”mullrade”.

Tävlingen börjar på torrt, Regnguden hade förmodligen haft en ”blöt” kväll innan någon annanstans och var trött. WOT tog ledningen och trots bra styrningar så drog de iväg 3-4varv.

Lagom till min stint så vaknade regnguden och himmeln öppnade sig. Nu blev det blött på riktigt och Gelleråsens nylagda asfalt förvandlades till något som kunde liknas vid en halkbana. Att försöka plocka in tid och samtidigt köra försiktigt är inte enkelt och jag hann med att prova på escaperouten uppe vid Ejjes inte 1 utan 2ggr innan jag lyckades ändra bromsbalansen i bilen. Med geggamoja utanför banan så chansar man inte utan det är bättre att ta ett par sekunder extra via skämsvägen.

Vi plockade in en del tid på WOT samtidigt som de fick lite strul vid ett byte, vilket innebar att Gunnar fick gå ut i ledningen. Nu var det en helt galet nervös tid, vi visste att vinner vi rejset så vinner vi serien. Gunnar körde galant samtidigt som det börjar torka upp och WOT närmar sig.  Övriga i teamet bet på naglarna i depån, i mitt fall även nagelbanden.

Det höll hela vägen och slutade med vinst både i sista rejset men kanske viktigast hela NSHC-serien!!

 (Arkivbild, då våra bilder från finalen blev så j-vla dåliga)

Som en liten bonus så har jag dessutom fått någon hemma som uppskattar när man kommer hem med pokaler, nästa år får man försöka bära hem några till.